De älskade djur vi levt med som nu leker tillsammans på andra sidan "Regnbågens Bro"
Vår älskade Nizze



* 2003-08-17   † 2008-05-30

[Nizzes sida]

 

Våra älskade katter som vi saknar så mycket!


Lurvas lämnade oss sommaren 2006

 

Doddi & Ludde lämnade oss den 31/1 2002.
Doddi var då 18 år gammal och hennes son Ludde var 17 år.
 

Hyllve var en kisse som kom till oss hösten 2000. Han var förmodligen en sommarkatt som blivit övergiven och när han fick mat och husrum stannade han hos oss. Sommaren -02 försvann han och vi har trots letande ej lyckats hitta igen honom. Förmodligen har han också vandrat över Regnbågens Bro och förenats med sina vänner Doddi & Ludde.
 

 

Vår lilla kisse-vän Mirre hann bara få leva nio månader när en olycka tog hennes liv.

 

Till minne av
min älskade häst
GURIUS
Nordsvensk travare
E-Granvar U-Guri
Född 1975-07-06
Död 1996-10-26

 

Gurius blev min långfredag 1980. Då var han 5 år och hade med varierande framgång prövat livet som travhäst.
Jag köpte honom för att han skulle vara ridhäst och så blev det också.... ett tag ! Vi tävlade både i hoppning och dressyr i lägre klasser med varierande resultat. På grund av mina tävlingsnerver (dåliga sådana) inskränkte vårt tävlande sig till mycket låga nivåer. När Gurius var 8 år ville hans uppfödare att vi skulle testa honom på travbanan. Han var ju nordsvensk travare och alla hans syskon hade lyckats rätt så bra. Så blev det och han startade i många år, sprang in 50.000:-. Han lyckades tyvärr aldrig vinna men han gav oss oerhört många roliga och spännade stunder. Olle tog körlicens med honom och han körde också de flesta loppen med "Gurre". Efter en gaffelbandsskada pensionerades han vid 13 års ålder och fick njuta i hagen, på skogspromenader och som promenadridhäst.

Eftersom åren gick visste jag att dagen skulle komma då jag skulle måsta ta det svåra beslutet att låta honom somna in. Jag ville inte tänka på det men en morgon när han knappt tog sig från boxen till hagen och bara stod och hängde under ett träd utan att äta visste jag att nu var dagen jag fasat för kommen. Han hade drabbats av korsförlamning och han var då 21 år så jag ville inte låta honom lida då han gett oss så mycket glädje genom åren. Trots det tunga beslutet var jag innerligt tacksam över att detta hände en söndag. Vi kallade på nödslakt och han fick sluta sina dagar utanför sitt eget stall hemma och slippa fraktas till slakteriet. Gurius gav mig många fina stunder och upplevelser och trots att vi ägt många hästar efter honom finns han alltid på första plats i mitt hjärta.
 



REGNBÅGENS BRO

Precis i början av himlen finns en plats som kallas Regnbågens bro.
När ett djur dör, som har betytt något speciellt för någon, så kommer den till Regnbågens bro.
Där finns slätter och kullar för alla våra speciella vänner där de kan springa och leka tillsammans.
Där finns massor av mat, vatten och solsken och våra vänner har det varmt och bekvämt.
Alla djur som varit skadade eller lemlästade har blivit hela och starka igen, precis som vi minns dem från förr.
Djuren är glada och nöjda förutom en liten sak; alla saknar de någon mycket speciell som blivit kvar.
Alla springer de runt och leker tillsammans, men det kommer en dag när någon plötsligt stannar upp och tittar i fjärran.
Hans kloka blick är intensiv, hans ivriga kropp börjar att skälva.
Plötsligt bryter han sig ur gruppen, flyger över det gröna gräset, fortare och fortare.
Du har blivit upptäckt och när du och din speciella vän slutligen möts, omfamnar ni varandra i en glädjande återförening, för att aldrig mer skiljas.
De blöta pussarna täcker ditt ansikte, dina händer smeker det kära huvudet, och än en gång tittar du i dess trofasta ögon, som så länge varit borta från ditt liv, men aldrig borta från ditt hjärta.
Så vandrar ni tillsammans över Regnbågens bro.

Författare: Okänd. Översatt från Engelska.
««