SOMMAREN 2001:
...och nu börjar jobbet
Eftersom det kändes onödigt att kosta på värme i garaget ägnade jag vintrarna till detaljvård i min källare. Så även denna vinter. Ett och annat beslag hade gjorts rent och putsats, en hel del trädetaljer hade också fått sig en rejäl ansiktslyftning.
Den här sommaren skulle arbetet bli lite mer brokigt och komplicerat. Tidigare hade det mest varit rakt på sak. Skrapa, slipa och fernissa/olja. Nu var det dock en hel del små och stora saker som skulle antingen nyproduceras eller göras om. Och allt måste sedan skruvas dit och limmas i rätt ordning. Det första jag måste ta tag i var relingslisten. Den gamla hade sett sina bästa dagar och gick inte att rädda. Den var i två lager och den yttersta fräst i halvcirkel.
Hur skulle jag åstadkomma
något liknande? Som tur var kände jag en gammal snickargubbe som sågade till lister åt mig. Två lite smalare, att ha innerst,
och två tjockare som jag sedan skulle hyvla till när de satt på plats. Den inre listen skulle sättas fast först. Jag lade
dem i blöt i en gammal hängränna i några timmar (alltid gjorde det något) och satt de sedan i spänn runt skrovet. Efter två
dagar tog jag loss dem och påbörjade skruvningsarbetet. Listen limmades och skruvades på plats. Den yttre listen skruvade jag
fast med genomgående skruvar och mutter på baksidan. Som av en slump kom jag på, innan jag borrade hål för skruvarna, att de
inte får sitta på samma ställe i den yttre listen som på den inre. Det är just den sortens tur - eller eftertänksamhet
- jag talade
om tidigare. Många gånger undvek jag en massa extrajobb genom just sådan tur eller slump. Eller ren erfarenhet?
Extraarbete blev det många gånger
ändå. Ett exempel på extrajobb som ändå dök upp var när jag skulle plugga skruvhålen i den yttre
listen. Jag använde inte träborrar och förmodligen var den jag använde inte helt rak. Det ryckte en hel del och det blev inte
så snyggt. Vid ett hål
i fören (där böjningen av listen är som störst) hoppade det väldigt och plötsligt: PANG! Listen sprack. Det tog några
sekunder innan jag fattat vad som hänt. Konstigt nog blev jag inte ett dugg förbannad. Inga svordomar, inga flygande
verktyg. Tänkte spontant bara: "Det där går att laga".
Där den övre delen av aktern möter skrovet är det rätt stora spänningar. Skrovet hade börjat släppa från sitt fäste i en
förstärkningsbräda i akterspegeln. Jag förstod direkt att det inte räcker med att sätta dit nya och kanske längre skruvar.
Det skulle aldrig hålla. Eftersom det inte skulle synas när däcket kom på körde jag med en enkel men ganska ful lösning. Jag
körde med två rostfria vinkeljärn, en förstärkning på utsidan av skrovet (som till stora delar skymdes av relingslisten) och
åtta bultar.
Det blev mycket borrande - inte minst i vinkeljärnet - skruvande, måttande, mätande, limmande och tillpassning
innan det var klart.
Inte snyggt, men det håller. Garanterat. Under denna process lyckades jag ännu en gång överraska mig själv genom att
undvika extrajobb i efterhand. Men den här gången var det inte tur utan ren planering. Jag borrade ett extra hål i
vinkeljärnet som jag lämnade tom:
där skulle nämligen skruven till relingslisten (som inte var monterad än) sitta. Inget hål, inget sista fäste i aktern för
listen. Rutinerat värre!
Jag hade i stort sett köpt båten i en påse. Inget var fast monterat men allt var med - det garanterade säljaren (vilket var alldeles sant). Men var skulle grejerna sitta? Några av dessa frågor löste sig efter ett besök hos en annan FJ-jolle som en jobbarkompis till mig hade. För vidare instruktioner fick jag när det började dra ihop sig kontakta den förre ägaren.
Under sommaren hade jag också satt dit de lister som skulle bära upp däcket när det väl kom på plats. Många av
originalbitarna var dåliga och jag fick göra nya. De blev inte särskilt snygga - men de skulle ju inte synas när allt var
färdigt. Relingslisterna satt på plats men måste hyvlas till önskad form. Det blev inte riktig samma runt om men det gör
det samma, det ska synas att det är handgjort. Sist men inte minst skulle relingen betsas. Den var av gran
och det skulle bli lite för ljust tyckte jag. Först tänkte jag betsa den vit (är inte det ännu ljusare än gran?). Men
Janne sa att jollen då skulle se ut som en
italiensk sko så jag lade ner idén. Istället blev det ekbets. Jag spädde ut det lite extra och betsade fyra gånger och sedan
på med fernissa. Det blev riktigt bra.
Inför vintersäsongen transporterades återigen lite detaljer till källaren. Även om det bara var september visste jag att det började dra ihop sig. Sjösättningen skulle ske innan sommarlovet började nästa år. Det hade jag bestämt!
Del 5: Jollen blir färdig!!
Bakåt
Kolla på alla bilder
Till första jollesidan