Text : LARS WAERNHOFF

Skuttingen, segelbrädans urmoder?
Det är väl en överdrift att påstå, men många likheter finns. Denna farkost som i USA kallas * "scooter" dök upp på Long Island, New York, omkring år 1902, men hade långsamt utvecklats ända från 1870-talet.
 Det fiffiga med "skuttingen" är att den seglar lika bra i vatten som på is. Därför saknar den både köl och roder, och styrs som en segelbräda med seglen och genom att man förflyttar sig ombord. För isseglingens skull har den i botten flera längsgående stålskodda medar, och för att äntra iskanten används en speciell ispik. Den är avsedd för en till två personer men lär klara upp till tre, och är mycket lättbyggd. l Ny Tidning för Idrott nr 5 1904 står att läsa:

"De flesta svenska gossar som har lärt sej någorlunda handtera såg och hyfvel, torde därför utan vidare svårighet kunna åstad komma en 'skutting' på egen hand."
Vid kappseglingar på is, som kom igång redan i februari 1903, uppmättes farter på 30 knop. Trots denna höga hastighet lär inga svårare vurpor eller personskador ha förekommit, men ett njurbälte var nog att rekommendera.
1906 byggde två herrar en "skutting" i Sverige, deras erfarenheter av sin farkost skildrar de i en artikel i Ny Tidning för Idrott. Efter tre veckors byggande var den klar; med både sina egna och andras mycket skeptiska funderingar över denna "apparat i båtform" i bagaget, smög de sig iväg en tidig söndagsmorgon till en undan skymd och isbelagd vik för att premiärsegla. Här får en av herrarna berätta med egna ord "Första försöket aflöpte emellertid så att 'skuttingen' behagade ta' styrningen i egna händer och satte kurs rakt på land, trots ifriga stötar med ishaken och förmanande tilltal; slutligen måste besättningen hänga sej på släp bakom för att något mildra stöten, när den gaf sig upp bland stenarna i land."
Efter första provturen gör de en del ändringar på riggen och lär sig snart att bemästra sin skapelse på isen. För att inte upprepa "landstigningen "tar de en åra till hjälp när de sen prövar att segla i det blöta.

Skuttingar dykande  ned i och stigande upp ur vattnet. Ur Ny Tidning för Idrott 1904.
Foto H.B.Overton c:a år 1900. Fullerton Collection / Suffolk County Museum, Riverhead NY/ USA.

Skuttingen i öppet vatten

Man kan förstå deras oro när de ska pröva

att "skutta" ner i kalla vattnet från isen, men det avlöpte lyckligt, endast lämnande "en liten hälsosam kittling i nervsystemet" efter sig. Även i stiltje går det att färdas med denna "apparat". Enligt byggherrarna "behöfer man blott beslå seglen, ställa sej upp i båten och staka sej framåt med ishaken; på detta sätt kan man uppnå en ganska betydande hastighet".

Finns det då inga hinder för denna farkost att ta sig fram sommar som vinter? Jo! djup snö, men ingen är ju som bekant fullkomlig, inte ens om man heter "skutting".

För den som vill prova på att bygga ett exemplar finns en komplett byggbeskrivning i Populär Mekanik Nr 1 1959, men då gäller det en modern renodlad isseglingsvariant.
 Idag kappseglas det både med de äldre och de nyare skuttingarna på isarna runt Long Island/ N.Y.

Texten något förkortad från Svensk Segelsport Nr 1 1985 och Veteranbåten Nr 1 1996.

Lästips: WoodenBoat Nr 92  1990 "The great south bay scooters" och Båtnytt Nr 4 2004. 

LARS WAERNHOFF